Omvandla tidsenheter

OBS! Du kan använda matematiska uttryck.

Enheten för tid enligt det internationella måttenhetssystemet (SI) är sekunder och betecknas med ett litet s. För kortare tidsintervall används sekunder ofta tillsammans med ett SI-prefix. En millisekund (ms) är en tusendels sekund, en mikrosekund (µs) är en miljondels sekund, och så vidare.

Vid noggrann tidmätning inom sport och andra mer vardagliga sammanhang är det vanligt att man pratar om hundradelar och tiondelar av en sekund. De flesta manuella tidtagarur mäter tiden i hundradelar. Inom många bilsporter mäts tiderna i tusendelar (vilket är det samma som millisekunder) men då krävs mer avancerad teknisk utrustning för att tidtagningen ska vara tillförlitlig. Tusendelar används även inom friidrottens löpgrenar för att skilja på två löpare som gått i mål inom samma hundradel.

En timme består av 60 minuter, och en minut består i sin tur av 60 sekunder. Timmar och minuter används ofta för tidsangivelser och skrivs då som två tvåsiffriga tal separerade med kolon. Till exempel kan det stå i en TV-tablå att På spåret börjar 20:00 eller i ett skolschema att idrottslektionen börjar 09:35. Tidsangivelser kan anges mer exakt genom att även inkludera sekunder, men i de flesta sammanhang är det inte nödvändigt att ange tiden med så stor noggrannhet. Många klockor går dessutom fel med flera sekunder, ibland minuter, vilket gör det svårt att veta tiden exakt på sekunden.

Ett dygn består av 24 timmar. I många sammanhang är dygn och dag synonymer, men ordet dygn gör det tydligare att det är en 24-timmars period som avses och inte bara den tiden på dygnet då man är vaken eller då solen skiner.

En vecka är en tidsperiod på sju dygn. Veckan är en av de viktigaste tidsenheterna eftersom många aktiviteter sker baserat på vilken dag i veckan det är. Traditionellt är skolor och många arbetsplatser öppna för arbete de fem första dagarna i veckan (måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag) och stängda de två sista dagarna (lördag, söndag).

Ett kalenderår är 365 dygn, med undantag för skottår som är 366 dygn. Skottår inträffar om året är jämnt delbart med 4, med undantag för sekelskiften (jämna 100 år) då året istället måste vara delbart med 400 för att vara ett skottår. Räknar man på detta får man fram att ett genomsnittligt år är 365,2425 dygn. Året är indelat i 12 månader av varierande längd. Alla månader, utom februari, har antingen 30 eller 31 dygn. Februari har 29 dygn om det är skottår, annars bara 28 dygn. En genomsnittlig månad är en tolftedel av ett genomsnittligt år, d.v.s. 30.436875 dygn. Verktyget på den här sidan använder längden på en genomsnittlig månad och ett genomsnittligt år för att beräkna vad de olika tidsenheterna motsvarar.

En period av tio år kallas för decennium eller årtionde, en period på hundra år kallas för sekel eller århundrade, och en period på tusen år kallas för millennium eller årtusende.

Fysikaliska enheter: Area, Energi, Hastighet, Längd, Temperatur, Tid, Vikt, Volym